Vi hann knappt landa på Arlanda innan verkligheten gjorde sig påmind. Söndagen regnade bort och på mändagen återvände vi till en arbetsplats på randen till kaos.
Min första dag som ställföreträdande produktionschef inleds med brand i serverrummet och datorhaveri.
Natten till tisdagen blev hjulen på en av våra bilar stulna.
Under veckan har en av våra medarbetare hamnat medvetslös på sjukhus med hjärntumör, och en annan låtit medela att hans kvinna, mor till deras nyfödda barn, avlidit i sviterna efter förlossningen. Det är extra tragiskt efter som detta var hans "nya" liv, efter att han för tre-fyra år sedan hastigt förlorat sin dåvarande fru straxt efter bröllopet.
Ibland sparkar livet på den som redan ligger ner, och för oss andra påminner det oss om att det är vår förbannade plikt att ta till oss sådant här och lära oss uppskatta det vi har medan vi fortfarande har det.
Peace out.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Herregud vilken anhopning av tråkigheter! Hoppas att du också orkar med det.
Jag lovar att försöka följa din uppmaning!
Ja, jag överlever. Hoppas bara andra berörda gör det också.
Skicka en kommentar