Specialintressen

Jag har under mitt 31-åriga liv lyckats förvilla mig in i en mängd olika intressen varav minst ett par lätt kvalificerar sig som specialintressen (min egen definition).

Ett sådant intresse kännetecknas av att de är ganska smala, samt att de tenderar att ta över tillvaron totalt för vissa utövare. En sådan utövare kallas i fokmun nörd (nerd).

En nörd är inte enligt mig inte främst en hängiven utövare av ett specialintresse, utan dessutom en person som saknar social kompetens nog att avgöra i vilka kretsar man kan förutsätta att det finns andra som är det minsta intresserade av ens specialintresse. En nörd kan gladeligen spendera lunchrasten på jobbet malandes på om sitt älsklingsämne utan att ta minsta notis om det faktum att omgivningen inte ens hyser skuggan av intresse för /modelljärnvägar/sagan om ringen/flygplan/medeltidskläder.

Till nördens försvar skall sägas att det finns många andra som beter sig på precis samma sätt, tex fotbollsentuseaster och småbarnsföräldrar, utan att för den skull bli nördförklarade även om de är precis lika jobbiga.

En sak till som skiljer nörden frön en mer sansad utövare av ett specialintresse är att nörden tenderar att ta sitt intresse på så stort intresse att det blir så allvarligt att det slutar att bara vara ett intresse, hobby eller kul grej och istället gränsar till manisk besatthet och religiös hängivenhet.

När en nörd konfronteras med en mer lättsam attityd till specialintresset uppstår lätt en viss konflikt som kan vara riktigt rolig för en utomstående betraktare... Men ve den som underskattar kraften hos en sårad och revanschlysten nörd.