Jag tycker om mat. All mat. Jag gillar att äta. Jag kan äta för att fördriva tiden när jag har tråkigt. Finns det ingen god mat kan jag stänga av smaklökarna och äta ändå. I vuxen ålder har jag inte stött på en enda maträtt som jag inte kunnat äta för att det smakade för illa.
Jag har knappt något fett alls på kroppen. Det verkar inte ha så stor betydelse vad jag äter. För mig fungerar det såhär. När jag tränar går jag upp i vikt, när jag inte tränar går jag ned i vikt. Exemplevis brukar jag gå ned ett par kilo under julledigheten när jag mest sitter stilla och äter.
Detta har under de senaste åren fått mig att fundera på alla "sanningar" om en sund kosthållning. Jag har liksom inte fått mitt eget exempel att passa i den vedertagna bilden av hur man skall äta för att må bra och hålla övervikten borta. Det spelade i och för sig ingen större roll, eftersom jag aldrig varit överviktig och alltid mått bra, men i alla fall...
I dag vet jag att fler än jag suttit och funderat på samma saker, särskilt dem som in i minsta detalj följt denna "sunda" kosthållning, och ändå mått dåligt och fortsatt gå upp i vikt.
Hur kan detta komma sig?
Jo, allt jag trodde jag visste om näringslära är en enda stor bluff.
Mer om detta i senare inlägga...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar