Barnen sover. Hjältinnan svettas blod på sin splitternya crosstrainer i källaren. Själv lyssnar jag på sentimetal country på Spotify.
Bara en vanlig kväll i någons liv.
tisdag, september 29, 2009
torsdag, september 24, 2009
Uppföljning
Jag lyssnade på kroppen, gick inte och tränade igår. En viss prestationsångest gör sig påmind emellanåt. Träningsnarkoman?
Mitt kaffeintag är åtgärdat. Som en bieffekt av detta är den huvudvärk jag gått runt med borta. Kaffenarkoman?
Mitt kaffeintag är åtgärdat. Som en bieffekt av detta är den huvudvärk jag gått runt med borta. Kaffenarkoman?
tisdag, september 22, 2009
Lite mer av Actionhjälten
Det verkar som att jag gått upp några kilon. Det var sannerligen på tiden. Vågen visade 92.3kg i morse, EKFF*.
Det är ju roligt att det händer något när jag tränar.
Min kopp har för övrigt den egenskapen att när jag slutar träna så förtvinar den långsamt till en liten, liten torr kvist. Även om jag egentligen inte helt slutat träna, så har det varit svårt att nu upp till samma aktivtetsnivå som innan barnen kom til världen.
Nu skall jag bara försöka att inte drabbas av samma sorts hybris som förra gången jag tyckte att det beörjade kännas riktigt bra igen och överträna mig till någon mystisk sjukdom. Sist det begav sig slutade det med körtelfeber och två månaders sjukskrivning.
Kanske läge att lägga in en vilovecka snart? Känner jag mig inte lite sliten? Fast... I morgon står det ju Thaiboxning på schemat. Vill inte missa det. Ju.
(*Efter Kissen, Före Frukost.)
Det är ju roligt att det händer något när jag tränar.
Min kopp har för övrigt den egenskapen att när jag slutar träna så förtvinar den långsamt till en liten, liten torr kvist. Även om jag egentligen inte helt slutat träna, så har det varit svårt att nu upp till samma aktivtetsnivå som innan barnen kom til världen.
Nu skall jag bara försöka att inte drabbas av samma sorts hybris som förra gången jag tyckte att det beörjade kännas riktigt bra igen och överträna mig till någon mystisk sjukdom. Sist det begav sig slutade det med körtelfeber och två månaders sjukskrivning.
Kanske läge att lägga in en vilovecka snart? Känner jag mig inte lite sliten? Fast... I morgon står det ju Thaiboxning på schemat. Vill inte missa det. Ju.
(*Efter Kissen, Före Frukost.)
måndag, september 21, 2009
Arga tyska farbröder i läder
Jag köpte biljetter till Rammstein i morse. 20 FEB 2010 smäller det. Bokstavligen smäller alltså. Jag har aldrig sett ett band med mer pyroteknik. Eller konfettei. Eller läder för den delen, och då har jag faktiskt till och med Manowar att jämföra med.

Manowar. Svårt Conan-komplex.

Rammstein. Tyskare än Bratwurst. Hårdare än Kruppstål.

Manowar. Svårt Conan-komplex.

Rammstein. Tyskare än Bratwurst. Hårdare än Kruppstål.
söndag, september 20, 2009
tisdag, september 15, 2009
Nej, nej, nej! Inte nu igen!
Hjältinnan zappade över till mtv. Tror ni det var musik på Music TeleVision denna afton? Dumstrut på i så fall. Ni borde veta bättre. Om det inte är reklam är det alltid A Shot At Love med Tina Tequila.
Repris av en repris av något skitdåligt. Lika kul som vinterkräksjukan.
Repris av en repris av något skitdåligt. Lika kul som vinterkräksjukan.
måndag, september 14, 2009
Kärlek
Min hjältinna höll utan en sekunds tvekan med om att kalsonger med superhjältar var väl värt att spendera våra sista matpengar på den här månaden.
Om någon tvivlade på att jag valt rätt kvinna så kan ni sluta nu.
Om någon tvivlade på att jag valt rätt kvinna så kan ni sluta nu.
torsdag, september 10, 2009
Öm men glad
Som ett led i min strävan att put my money where my mouth is och leva upp till min självutnämnda titel (Actionhjälte) har jag börjat träna Thaiboxning.
Jag har aldrig tidigare utövat någon form av kampsport, så jag kliver in i en helt ny värd som jag inte förstår någonting om, men känslan påminner ändå lite om när jag tog mina första stapplande steg i min amerikansk fotbolls karriär i början av 90 talet.
Det var ett tag sedan jag lade skydden på hyllan, men jag har upptäckta att jag helt omedvetet gått runt och saknat dettvåldsinslag i mitt liv.
Jag blir helt enkelt lite mer harmonisk och levande av att någon slår mig.
Jag har aldrig tidigare utövat någon form av kampsport, så jag kliver in i en helt ny värd som jag inte förstår någonting om, men känslan påminner ändå lite om när jag tog mina första stapplande steg i min amerikansk fotbolls karriär i början av 90 talet.
Det var ett tag sedan jag lade skydden på hyllan, men jag har upptäckta att jag helt omedvetet gått runt och saknat dettvåldsinslag i mitt liv.
Jag blir helt enkelt lite mer harmonisk och levande av att någon slår mig.
måndag, september 07, 2009
Skrubbsår
Sommaren är slut och pappaledigheten är till ända. Jag är tillbaka på jobbet.
Blammo!
Krashlandad i verkligheten.
Blammo!
Krashlandad i verkligheten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)